Det var länge sedan jag fann något så lärorikt och underhållande som att följa Nikke Lindqvist blogg och arbete med journalisten Johan Ripås dokumentär om Google som sänds ikväll på SvT. Är du inte bekant med Kanin kokning, googlestädning eller pyramiddrivning vill jag varm rekommendera läsning av detta. Hoppas Nikke skapar någon form av sammanfattning av projektet (klart han gör värdet är stort). Och hej Tina varmt lycka till med städning.

Som ni vet så har jag under många år arbetat med frågor om informationssökning men jag har inte riktigt tyckt att detta med SEO / sökmotoroptimering låter särskilt intressant eller kul. Jag förstår sammanhanget och att hur viktigt det är att bli funnen men jag har tyckt att det varit lite teknokratiskt. Well….nu är jag såld!

De senaste månaderna har jag jobbat med en text om ekonomiska modeller ”på nätet”, ett arbete som på något sätt är en fortsättning av den analys och bok som kom 2004 Sexindustrin på nätet – aktörer, innehåll, relationer och ekonomiska flöden och som kan sägas handla om trafikstyrning och hur detta genererar pengar till olika parter.

Skriver nu om uppmärksamhetsbaserade ekonomier, deltagandebaserade etc etc. Och nu sammanfaller mina intressen på en skönt sätt. Jag har ett behov av att närmare undersöka och skriva om ”hittbarhets-ekonomier”. Ordet ligger inte så skönt i munnen och vi får hitta ett annat. Peter Morville som är informationsarkitekt talar om findability, snacka om ett ord som dansar sig fram (når nästan upp till samma höjder som  la cucaracha som är ett ord jag kan okynnessäga bara för att det känns mysigt i kroppen).

Peter Morville gjorde en intervju med mig för många år sedan som blev min ingång till att förstå kraften i bloggosfären. Morville är väl etablerad och artikeln gav stor gensvar i USA men även i andra länder inte minst Japan.

Jag vill alltså inte skriva om SEO i sak utan kontextuellt om ”handel med hjälp att förbättra sökresultat”. Inte om SEO experter som lägger upp strategier för sina kunder och agerar utifrån dem. Inte om ”hur man gör”. Snarare om behovet av att hittas, värdet av att synas och hur affärsmodeller runt dessa behov och värden ser ut. Det finns flera skäl att urskilja detta från trafikstyrning och uppmärksamhetsbaserade modeller.

Nu – handledning med kunskapstörstande studenter i ämnet medieteknik vid Södertörns Högskola. Solen lyser och livet leker.

P

För 20 år sedan uppmanade Tim Berners-Lee oss att lägga upp våra dokument och skapa länkar mellan dem. Han mekade ihop ett protokoll för att det skulle satte upp regler som lade grunden för utvecklingen av world wide web. Det var nog svårt att förutse vilken makalös resa vi haft sedan dess.  Vid en TED-föreläsning 2009 uppmanar Tim Berners-Lee oss att lägga upp vår data och skapa möjlighet att länka till den.

Det är en hissnande tanke att han än en gång skulle pricka rätt och det är svårt att idag förutse vilka effekter det kommer att få. Samtidigt är det detta vi nu börjar se tecken på. Det bubblar om öppen data. Jag vill påstå att internetutvecklingen har inneburit en helt ny källsituation och utmaningarna för källkritiken har varit stora.

Det är hög tid att börja fundera runt vad en stor mängd data och sammankopplat data innebär för källkritiken. Vilka metoder måste vi utveckla för att källkritisk kunna möta de alster som möjliggörs av stora mängder sammankopplad data?

Vissa yrkesgrupper kommer att av nöd behöva vara skickligare än oss vanliga nätanvändare. En sådan grupp är journalistiker. När en myndighet presenterar tillgänglighet till sina data behövs dessa ifrågasättas. Varför tillgängliggörs de? Vad tillgängliggörs inte? Vilken är datakvalitén? Vilken data tillgängliggörs inte? När marknaden tillgängliggörs data – vilka bakomliggande syften finns då? osv osv.

Men var skulle då en skillnad ligga? Källa som källa?!! Jag tänker mig att om vi till fullo lyckas släppa begreppet dokument (vilket ligger i sakens natur) och snarare ser på tillvaron som flöden behöver vi resonera om de traditionella synsätten inom källkritiken. Källkritiken har sitt ursprung i historieforskningen och historien är som bekant allt som skett fram till nuet. Källkritiken är en metod i historikerns (och i dag allas) arbete att förstå det som varit. Källan står alltså i relation till dåtid. Dokumentet (i bred bemärkelse) är mycket central inom källkritiken. Om vi omfamnar flödessynsättet på data och information ligger det en utmaning för källkritiken som i än mer utsträckning blir en metod för att förstå nuet.

Har ni förresten sett Andreas Krohns ambition att skapa en katalog över svenska APIer? Målet beskrivs som att göra svenska APIer lätta att hitta och att det i sin tur ska få fler utvecklare att börja använda APIer för att skapa nya tjänster. Ett projekt väl värt att följa och hjälpa till med.

Nicke Lindqvist skriver idag på sin blogg om att nu är datumen satt för den dokumentär som Johan Ripås gjort om Google: Dokument inifrån: Du är googlad. Torsdag den 22 mars 20:00.

Det är ännu inte helt öppet om vad dokumentären handlar om och jag är mycket nyfiken. Dokument Inifrån är en av de få redaktioner i Sverige med budget för djuplodande journalistik. Vi har under åren genomfört en rad researchuppdrag åt dem. Jag vill även påstå att redaktörer och producenter där har en oerhörd förmåga att se samhällsfrågor som inte alltid belyses på nyhetsplats.

Med andra ord; många skäl till min nyfikenhet och förväntan

P