Om att förlöjliga problematisering av teknologi

Det är enkelt och snabbt att göra sammanställningar av det slaget som Lois Anslov gör i blogginlägget What technology are we addicted to this time? Det är underhållande med sammanställningar av detta slag, hur oro för ny teknik är löjligt och det är lätt att skratta åt tokigheterna som presenteras.

Det Lois Anslov gör i sitt underhållande blogginlägg är inget nytt. Åtminstone inte för mig. Ofta när någon har velat föra ett resonemang om samhälle, individ och teknikutveckling är det alltid någon annan som refererar till teknikfientlighet eller moralpanik. Den som vill problematisera har ansetts vara naiv och rädd.

Anslov avslutar sin text med att det inte är originellt att säga att ny teknik är farligt och han leder det i bevis med sina historiska exempel. Men jag vill påstå att det är precis lika o-originellt att argumentera på detta sätt. Min erfarenhet är att denna är retorik ofta används för att förminska den som har en vilja att problematisera teknikutveckling. Och jag verkar inte stå ensam i denna iakttagelse.

Ett flertal teknik-filosofer som på ett eller annat sätt problematiserar teknik får epitetet som exempelvis ”neo-Luddeties” trots att de tydligt förklarar att de inte är negativt inställda till teknik i sig (begreppet har sin historiska grund i England då en grupp textilarbetare förstörde vävmaskiner på grund av sin oro att yrket skulle försvinna. Namnet tros komma från Ned Ludd som 1779 förstörde två vävramar. Begreppet används för en person som är generellt negativ till all teknologi och all teknikutveckling).

Teknikfilosofer som exempelvis Jaron Lanier försöker, precis som jag gjort hela mitt vuxna liv, att om och om igen uttrycka hur de (vi) INTE är mot teknik – tvärtom. Det vi uttrycker är en önskan om intellektualisera, kritisera, problematisera. Jag menar att det är tillåtet att ha mer än en tanke i huvudet samtidigt. Det är oklokt att låta de som inte gillar teknik dominera diskussionen om teknik. Men det är precis lika oklokt att låta de som förlöjligar teknikkritik dominera diskussioner om teknik.

Min uppfattning är att allt i samhället tål att problematiseras, diskuteras, ha olika uppfattningar och ståndpunkter om – så även teknikutvecklingen. Oavsett hur svårt ämnet än är så bör en debatt, diskussion eller dialog bygga på ett genuint intresse för ämnet. Jag anser att det är dåligt för oss alla, för individen, för samhället med förlöjligande och förminskning.

Just idag känner jag mig dock inte så orolig. Jag är på forskningskonferens Tangible, Embedded and Embodied Interactions (TEI) som är en konferens om teknikutveckling och som inleds av med orden: Vi kan inte längre enbart se teknik som en källa till lösning utan även en del i ett problem.