Vad är informationskompetens?
Begreppet är omdiskuterat och den utgångspunkt vi har är att informationskompetens avser förmågan att ha insikt om att ett informationsbehov finns och kunna formulera det till en eller flera frågor; att söka, kritiskt värdera och kreativt utnyttja information..

Begreppet befinner sig dock i det spännande men komplexa gränslandet mellan information, lärande och kunskap.

The Information Literacy Section på International Federation of Library Association and Institutions (IFLA) beskriver informationskompetens så här:
”Information literacy empowers people in all walks of life to seek, evaluate, use and create information effectively to achieve their personal, social, occupational and educational goals. It is a basic human right in a digital world and promotes social inclusion in all nations” (Alexandria Proclamation, 2005).
http://www.infolitglobal.info

Informationskompetens och grundskolan
Det problembaserade lärandet används allt längre ner i ålder. Elever skall genom informationssökning, värdering och användning av information lösa olika uppgifter. I början av 2000-talet myntades begreppet den fjärde basfärdigheten där just informationskompetens utpekas som en central kunskap vid sidan av att läsa, skriva och räkna. Vissa som använder detta begrepp avser dock ett vidare omfång: Datorn och Internet som redskap för lärande.

I den svenska Läroplanen för de frivilliga skolformerna (1994) står följande rader att läsa:
Eleverna skall också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna skall träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett alltmer vetenskapligt sätt att tänka och arbeta.
(Läroplanen för de frivilliga skolformerna 1994, s. 5)

Informationskompetens och högre utbildning
Sveriges riksdag har beslutat att all högre utbildnings skall anpassas till ett enhetligt europeiskt system. En utbildning i exempelvis Jönköping skall kunnas jämföras med en utbildnings i Barcelona, Frankfurt eller Glasgow. En examina skall gälla i hela Europa och på detta sätt underlätta för en rörlighet och anställbarhet på den Europeiska arbetsmarknaden. Detta sker under begreppet Bolognaprocessen och i och med detta arbete har även vissa krav utformats gällande innehållet i utbildningen.

Utöver kunskaper och färdigheter inom varje specifikt ämnesområde skall studenten utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på en vetenskaplig grund. Studenten skall bli informationskompetent och kunna göra urval , analysera och lösa problem såväl som skriftligen kommunicera med sin omgivning. Dessa kunskaper och kompetenser skall alltså genomsyra all högre utbildning.

Informationskompetens och arbetsliv
Tjänstesektorn växer i Sverige som i världen i övrigt. Allt fler måste i sitt yrke söka, värdera och sätta information i olika sammanhang. Många företag är så kallade kunskapsföretag. Företagets hela värde ligger i den kunskap som finns i organisationen. I medarbetarnas huvuden och genom upparbetade, tydliga processer samt i form av dokumenterad arkiverad kunskap.

Vi byter både jobb och yrke fler gånger i våra liv än vad som gjordes för femtio eller hundra år sedan. Det ställs nya krav på människor i arbetslivet och då blir förmågan att lära om och lära nytt allt viktigare. Synsättet livslångt lärande, att under grundskola och högre utbildning skapa färdigheter för ett fortsatt lärande efter studierna, är idag mycket etablerat. Effektiv informationshantering är inte enbart en kostnads- och konkurrensfråga för företagen utan även en fråga om kvalité i verksamheten.

Informationskompetens och demokrati
Myndigheter har ett monopol på sin information. Medborgaren kan inte som inom affärsvärlden vända sig till någon konkurrent. Det är därför mycket viktigt att myndigheten arbetar medvetet med att göra sin information lättillgänglig. Myndigheten kan inte heller utesluta vissa grupper i samhället. Kraven på myndigheterna är av dessa skäl höga när det gäller hur de gör sin information tillgänglig. Under begreppet 24-timmarmyndigheten ryms myndigheternas strävan att effektivisera och förbättra sina tjänster med hjälp av IT. Samtidigt så leder detta till fler ” ärenden” utföras via nätet än tidigare vilket kräver att medborgarna klarar detta. Det är en central demokratifråga att medborgarna bereds möjlighet att nå information från den offentliga sektorn.

Det går att resa frågan om alla grupper får plats i visionen om ett “IT-samhälle för alla”? Och i så fall vilka som står utanför? Under begreppet digital klyfta problematiseras inte bara användandet och nyttan av den digitala informations- och medietekniken, utan också vilka som inte har de resurser infrastrukturellt, ekonomiskt, kulturellt, materiellt såväl som kunskapsmässigt för att känna att de är en del av det vi vant oss kalla informationssamhället.

Närliggande och angränsande begrepp
Digital Kompetens – Hösten 2006 listade EU-kommissionen åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande. En av kompetenserna benämns digital kompetens. Digital kompetens är ett vitt begrepp, vilket handlar om allt från att kunna hantera en dator eller mobiltelefon och dess programvaror till att ha en kritisk och reflekterande attityd till informations- och kommunikationsteknik. Även ur ett medborgerligt perspektiv är den digitala kompetensen betydelsefull. Begreppet ställer därmed utbildningsväsendet inför speciella utmaningar