Bakom all information finns en avsändare som har ett syfte. Ett företag skall generera pengar till sina ägare, intresseföreningen skall värna om medlemmarnas intressen och myndigheten har ett uppdrag.
Informationen vi stöter på i vår vardag, på skolan eller i arbetet har olika avsändare och olika syften. För att information skall kunna förstås och användas av den som tar del av den måste den sättas i sitt sammanhang. Informationen är endast användbar om hänsyn tas till av vem och varför den producerats.
Detta kan tyckas enkelt, men i ett samhälle där företag agerar som föreningar, myndigheter arbetar med marknadsföring och föreningar äger aktiebolag är det lätt att blanda ihop olika typer av information och alltför enkelt att tappa fotfästet i informationsflödet. När informationsmängden hela tiden ökar gäller det att kunna bedöma kvaliteten på informationen. Information kan också ha flera olika syften.
Den andra upplaga är uppdaterad med hänsyn till de förändringar som skett på området sedan den första upplagan kom ut 2009 och ställt dessa i perspektiv till hur vi människor söker information för att lära oss något.
Mobila enheter gör att vi ständig är uppkopplade och möjligheten att söka information är ständigt närvarande. Open Acces och Open Source har bidragit till stora skillnader i möjligheter att publicera information. En förankring i informationshistorien inleder denna utgåva; en beskrivning av några centrala informations- och kommunikationsfenomen/teknologier; språket, alfabetet, papperet, boken, biblioteket, beskrivs kortfattat. Här beskrivs även kort hur vi människor tar till oss och bearbetar information. Begreppet dokument har getts särskilt fokus då det är något som varit närvarande i informationshistorien under lång tid men även följt med in i den tidiga Internet-åldern. Idag står dok begreppet under utmaning när informationsmiljöer tenderar att bli allt mer dynamiska.