Sergio Duartre torres och Ingmar weber har skrivit artikeln What and How Children Search on the Web. Artikeln är publicerad 2011 och bygger på undersökt data från söktjänsten Yahooo.

Ett centralt budskap är att barns (i denna studie är åldersspannet 6-18 år) uppmärksamhet fungerar på ett annat sätt jämfört med vuxnas vid informationssökning i en webbtjänst. Forskarna noterar att det är en förhållandevis liten del av all information som finns att nå via internet som riktar sig mot barn. De noterar att det inte finns någon särskild söktjänst som riktar sig mot barn utan barn är hänvisade att använda teknik som primärt är designad för vuxna. Forskarna ger två exempel som de anser representerar resultaten i stort. Vad jag förstår är exemplen påhittade i syfte att exemplifiera resultatet.  I det första söker en tioårig flicka med söksträngen vad är kärlek (what is love)? Söktjänsten presenterar reklam inom området dating. Flickan antar att reklamen är en del av sökresultat och hon klickar på annonser – besöker sidan. Sedan går hon tillbaka till sökresultatet och klickar på det översta webbresultatet. Detta är en sida som har ambitionen att förklara vad som kemiskt händer i kroppen när man är kär. Texten är för komplex och flickan avslutar söksessionen.

Det andra exemplet som ges är pojke på nio år som söker efter på ordet hun (Hunnerna, ett samlingsbegrepp för en centralasiatisk befolkningsgrupp). Söktjänster erbjuder förslag till söksträngar som hun school (Princeton college), hun sen (prime minister of Cambodia och så vidare och hun empire (vilket är vad pojken söker efter). Pojken noterar inte någon av de föreslagna söksträngarna utan går vidare – klickar på den översta länken i sökresultatet vilket är en samlingsplats för länkar till porrsajter. Hun är även ett populärt samlingsnamn inom pornografin. Pojken går tillbaka till sökresultatet och provar sig fram tills han finner en wikipediasida som avser hunner. Men här är språket för avancerat för att pojken skall kunna tillgodogöra sig informationen. Båda söksessionerna avslutas inom några minuter och båda barnen upplever enligt forskarna frustration.

En slutsats som dras är att barn klickar först och bedömer sedan. De klickar på bilder och på de översta resultaten i en resultatlista. De använder sig inte av automatgenerade förslag. Forskarna menar att de är förvånande att se att de äldre barnen beter sig mer som små barn än som unga vuxna och att det sker ett ”plötsligt hopp till vuxet beteende” någon gång mellan 19 och 25. Ett resonemang som förs är att detta beror på att man då flyttar hemifrån, får ett jobb och så vidare. Barn kan i låg utsträckning avgöra vad som döljer sig bakom en länk presenterad i en länklista utan behöver testa sig fram och klicka för att lära. Vuxna har större chans att tänka; det där är vad jag söker – det där är inte för mig.

Nyligen så släppte McKinsey & Company en rapport om ”Big data” och hur allt fler företag får möjligheter att analysera data och nyttja data. Förändringen ligger i att programvaror för analys och användande av data blir allt billigare och mer lättillgängligt. Rapport åtföljdes av en rad andra rapporter och artiklar med samma budskap.

Igår kom en inbjudan till Open Stockholm Award som är Stockholms Stad satsning på öppet data. Tanken är enligt inbjudan att staden skall öppna tillgång till data för att påverka utvecklingen mot ett smartare Stockholm. Stockholms stad har mängder med data om staden: allt från trafik, luft och radonmätningar till befolkningsstatistik.

Jonas Lejon skriver igår på sin blogg om rundabordssamtal med Stefan Attefall som är civil- och bostadsminister om PSI-lagen. Han skriver bland annat att när Trafiklab anordnade Travelhack skapades mer spännande och innovativa tjänster på 24h än vad branschen klarat på 10 år.

Martin Lindqvist kom nyss hem från NICAR konferensen 2012 i St. Louis, USA med en kappsäck erfarenheter och verktyg. NICAR är en årlig internationell konferens som arrangeras av den amerikanske organisationen för grävande journalistik. Dom ligger långt framme ”over there” när det kommer till nyttja data för journalistiska tjänster.

Jag faktiskt att det inte enbart är min blick som riktats mot detta område den senaste tiden utan att det faktiskt är nu om det tas en rad initiativ och området uppmärksammas.

Själv deltog jag igår i den tredje workshopen som vi arrangerar inom ramen för forskningsprojektet om databaserad journalistik. Vi hade bjudit in ett flertal större medier Dagens Nyheter, Sveriges Television, Svenska Dagbladet, Helsingborgs Dagblad för att diskutera vilka behov, hinder och möjligheter som redaktionerna ser med databaserade tjänster för massmedia. Mötet var ytterst intressant och en insikt är att här finns utvecklingspotentialer. Vi har nu gjort klart kravspecifikationen för en tjänst inom området och hoppas att ha en prototyp klar i slutet av April.

Föreläste vid Stockholms Universitet idag om teknik och vad som sker när en ny teknik når ut och får genomslag. Det är lustigt och slående att det är i år som jag är dubbelt så gammal som de som börjar en högskola. Har under en längre tid känt utmaningen i att förklara det som tidigare varit (historia) i förhållande till nuet och vad som är på ingång. Det är enkelt att tala om kommande tekniker, teknologier och fenomen men det är svårt att tala om den historia som utgör förutsättningarna för dagens teknik.

Genomsnitts studenten och århöraren är född 1989. Det vill säga samma år som Berlinmuren föll och Nintendo Gameboy lanserades. Båda dessa händelser har sin inverkan på denna generations uppväxt. De var 6 år när Internet fick sitt egentliga genombrott och de är vana mobiltelefonanvändare. De är uppväxta i en uppkopplad miljö. Jag å min sida hann uppleva en tid då telefonen var en maskin och radion en annan. Telefonnumren var tryckta på tunt papper och i alfabetisk ordning. TV;n var tjock och hade två kanaler. Idag var dagen då jag kunde berätta om en svunnen tid. Min ambition var dock att nå fram till nutid och en rad tekniker, tjänster och fenomen som på något sätt ramar in den tid vi lever i.

Senare i veckan skall studenterna analysera en teknik eller ett fenomen och resonera runt inverkan på hur vi kommunicerar med varandra. Jag skall försöka etsa fast den här dagen och stunden i minnet och återgå till föreläsningsunderlaget om ytterligare 20 år. När dessa studenter är 40 år och några av dem företagledare, forskare etc. Jag är 60 år och min dotter är 20. Det skall bli hysteriskt roligt – hoppas man får ha hälsan och uppleva detta.

Matlagningsmässigt snurrar mina tankar mycket runt brysselkål dessa dagar. Är inte van att använda det i matlagning och skall fokusera på dem ett tag – de lär vara nyttiga. De ser kul ut och det räcker för min nyfikenhet.

P