Jag har tidigare skrivit en inlägg om hur lärorikt det var att följa SEO experten Nikke Lindqvist i hans ”öppna research” inför Johan Ripås dokumentärfilm om Google som sändes på Sveriges Television.

Jag är nyfiken på ekonomiska modeller ”på nätet”. Följer området och försöker förstå nya modeller. Jag undrar om det är möjligt att påstå att Findability är en egen ekonomisk modell?  Jag avser då inte branschen för SEO – snarare aktörer som erbjuder att länka till din sida mot ersättning i syfte att öka nätnärvaron. Att aktörens sida når högre upp i söktjänsterna.

Ett exempel skulle kunna vara om Aftonbladet som en av de mest välbesökta svenska webbplatserna mot ersättning skulle länka till företagswebbplatser.  Om de länkar till din webbplats indexeras denna bättre mot exempelvis Google och din webbplats hamnar högre. Det har ett värde att Aftonbladet gör så och det vore inte konstigt om de tog betalt för denna tjänst (OBS!! Aftonbladet är ett fiktivt exempel).

Detta handlar inte om att en människa ser en annons och klickar – så det är inte en del av traditionell attention economy. Det handlar inte om att en människa klickar på en länk eller omdirigeras till en annan sajt – så det är inte en fråga om trafikstyrning. Detta handlar om hur informationsekologin är strukturerad och hur söktjänsternas spindlar arbetar och hur söktjänsterna algoritmer är strukturerade.

Häromdagen fick jag nedanstående meddelande på Linked In:

We’re Hiring Blog Posters – Get Paid Immediately

We’re looking for some people that are interested in working from their home on a part or full-time basis. If you want to earn $100, $200 or even up to $500 a day, and you don’t mind writing some short opinions up, this is the perfect opportunity for you!

We work with hundreds of companies such as 20th Century Fox, Paramount Entertainment, Ford Motor Company, Google and more! We recruit people to fill 1000s of jobs for companies like this every year.

Many of these jobs are simple online writing tasks, such as blogging about a movie that you recently saw, commenting on what your opinion is of a certain kind of car, proof reading simple documents and more!

Sincerely,
Angie Ludlum

Detta är ett exempel på vad jag avser. Köpta omnämnanden i syfte att öka rankningen hos söktjänster och därmed en ökad synlighet. Det är mindre intressant vad som skrivs, innebörd eller kvalité. Det centrala är företaget nämns och att det skapas en indexering eller länk till företaget eller dess produkter. Varan är ett omnämnande och ersättningen är pengar.

Det skulle vara intressant att veta om de större aktörerna exempelvis Aftonbladet, Expressen, de med höga besöksantal säljer tjänsten; vi länkar till dig. Detta skulle ju vara en alternativ intäktskälla till mer traditionell uppmärksamhetsbaserade modeller (annonser/banners).

Är det någon av er som vet vad detta fenomen kallas eller som känner till exempel på detta får ni gärna maila mig peder@glykol.com

Vänligen

Peder Söderlind

Det är lätt att acceptera om någon påstår att; Förmågan att räkna påverkar hur individen fattar ekonomiska beslut. Medan jag uppfattar att det är svårare för många att acceptera; Förmågan att förstå och kritiskt granska ett meddelande påverkar hur individen fattar beslut. Det är inte självklart att alla kan söka, finna, utvärdera och ta till sig information för att kunna göra för att kunna göra de val som krävs i ett samhälle präglats av just individens fria val.

Finansinspektionen publicerade 2011 en rapport om räknefärdighet och finansiell förmåga. Här testas respondenterna, som var vuxna svenskar, mot ett antal frågor. Bakgrunden är enkel; Det ställs allt större kvar på individen och på hushållen att ta ekonomiska beslut. Hur väl rustade är vanliga hushåll är för att fatta genomtänkta beslut i finansiella frågor? Frågorna återges här nedan:

• Du köper en bok för 85 kr och betalar med 100 kr. Hur mycket växel borde du få?
• En butik har rea och erbjuder då alla sina varor till halva priset. En stol kostar 3000 kr innan rean. Hur mycket kostar den under rean?
• Om sannolikheten att få en sjukdom är 10%, hur många av 1000 personer kan förväntas få sjukdomen?
• En bilhandlare erbjuder en begagnad bil för 60 000 kr. Det är två tredjedelar av vad den kostade som ny. Hur mycket kostade bilen som ny?
• Fem personer vinner ett lotteri och ska dela på vinsten. Om vinsten de ska dela på är 2 miljoner, hur mycket får var och en?
• Anta att du har 200 kr på ett sparkonto. Räntan är 10% om året och sätts in på samma konto. Hur mycket har du på kontot efter två år?

Finansinspektionen fann att det finns stora skillnader mellan olika befolkningsgrupper vad gäller räknefärdighet. Att unga deltagare i underökningen presterar så pass dåligt uppfattar Finansinspektionen som  bekymmersamt. Rapporten avslutas med orden;

”Våra resultat understryker också vikten av att inse att kvantitativ information kan uppfattas på olika sätt av olika konsumenter. När information delges på ett sätt som förutsätter god räknefärdighet så är det i praktiken inte särskilt informativt, om konsumenten saknar tillräckliga förutsättningar för att ta till sig informationen.”

Kopplingen mellan matematikkunskaper och informationskompetens är tydlig. Siffror lever inte i ett vakuum. Det är mycket svårt att förklara att det är ”dumt att ta SMS;lån eftersom räntan är 3800 procent” för en person som inte klarar ovanstående, enklare, övningar. En sådan person riskerar att ta beslut som får grava konsekvenser som hon eller han kan man få leva med resten av livet.

Den som inte, med enkelhet, kan hitta, bedöma och kreativt nyttja tillgänglig information har sämre förutsättningar i livet. Det är med informationskompetens som med bristande matematikkunskaper; det är en utslagsgivande faktor i samhället. Skillnader i informationskompetens ger upphov sociala skillnader i samhället.

Det engelska begreppet intangible är främst använt inom ekonomi och avser saker som vi kan erkänna existera och vara av vikt men som är svåra att mäta. De motsvarande begrepp som kommer närmast på svenska borde vara ogripbar eller svårgripar variabler. I ekonomiska sammanhang kan det handla om saker som påverkar ekonomier eller affärsmodeller men som är svåra att mäta. Personalens moral är avgörande för produktiviteten men svår att kvantifiera. Företagets anseende eller produktens rykte är även saker som vi med lätthet kan acceptera har en påverkar på de ekonomiska aspekterna. Graden av byråkrati eller om något är estetiskt tilltalande är andra exempel.

Kevin Kelly är pionjär i nätsammanhang, grundare till tidsskriften Wired och en ständig producent av pigga analyser av samhälle och IT-utveckling. Han menar att Internet går att jämföra med en kopieringsmaskin och jag uppfattar hans enkla fråga; ” Well, what can’t be copied?”, som central. Kelly beskriver hur en rad saker ”på nätet” inte kan kopieras. Förtroende är en sak som inte kan kopieras, snabbhet en annan, autenticitet en tredje. Slutsatsen är att den som skapar en tjänst måste skapa, addera, icke kopierbara ”intangibles” för att kunna konkurrera på en global marknad.

Nätet är detaljernas kungarike. De olika känslor design ger (vilket är just en intangible) kan vara avgörande för framgång eller undergång. Om Google flyttar de sponsrade länkarna två pixlar till vänster ökar eller minskar antalet klick och i pengar kan det röra sig om miljontals kronor. Att ändra bakgrundfärg på de sponsrade länkarna är ett stort beslut. För mig är detta viktiga frågor då jag arbetar inom området informationssökning och informationskompetens. Det är viktigt med frågor om hur vår digitala skugga hanteras. Hur beteendedata sparas, delas, säljs och så vidare. Det utgör själva den ekonomiska modell som söktjänsterna byggs upp runt.

Kan det vara så att HUR organisationer hanterar datat som sina användare håller på att bli en viktig ”icke kopierbar intangible”? Den ena företagets hantering uppfattas som korrekt medan det andra företagets hantering uppfattas som sämre. Allt annat är likvärdigt. Vilken väljer du att använda? Är det möjligt att radera mitt konto på en tjänst och i samband med det all metadata om mig)? Eller vilken utsträckning har jag makt över mina texter, bilder, videos i systemet? Kan jag påverka data om mig som andra producerar? Etc etc.

Förhållande mellan design, organisation, personlig data, beteendedata och den personliga integriteten är ett förhållandevis väl beforskat område men jag upplever även att det är ett av de områden som det ”just nu” är tillåtet främst utgå från känsla och tyckande; ”Jag tror inte någon kommer att använda tjänst X för de värnar om sin personliga integritet”. Eller det motsatta; ”folk bryr sig inte längre om hur datat om dem hanteras – de gör vad som helst på nätet”.

Att gällande dessa frågor utgå från känsla och tyckande är riskabelt ur affärshänseende eftersom användarnas uppfattning om hur företaget/organisationen hanterar datat om dem skulle kunna vara DEN icke kopierbar intangible som avgör framgång eller undergång för en IT-tjänst.