Reflection on Vannevar Bush article As We May Think

Reflection on Vannevar Bush article As We May Think

The American scientist Vannevar Bush published the article As We May Think in 1944. In the article he reasoned about the need of inventing powerful tools to connect information in books, notes and letters so that people in a better and more efficient way could share and inherit knowledge.

Bush estimated that the amount of information at the time was so large that it was hard or even impossible to approach. Bush is not the first person to document such a worry about the development considering more and more information. Roger Bacon, Samuel Johnson och Konrad Geßner worte in their work Bibliotheca Universalis in 1545 a warning about “confusing and harmful abundance of books” (They also discussed strategies on how not to be stressed about this fenomenon – an issue still discussed).

Bosh also shows a fascination over the possibilities that new technology, in his case microfilm, provides in its ability to compress information. He exemplifies by stating that the entire Encyclopedia Britannica as microfilm would fit into a box of matches. The article is written before the knowledge about digitalization existed and Bush discussion about the possibilities with information storage and retrieval in an effective way return in other literature, among others concerning data and Internet development. Consider how much information we today can store in a USB powered flash storage memory.

It´s an interesting thought to consider how Claude Shannon at the age of 32 published a scientific report titled “A Mathematical Theory of Communication” in 1948 introducing a measurement of information we still use. Shannon had the goal to find this measurement and introduced the concept of the Bit. The bit, or databit, is the smallest representation of a number or an logical unit  in digital technology and is represented by a zero or a one.

It´s possible to reflect on Bush´s way of thinking would have been influenced by Shannons ideas on how to describe information and digitalization. How would the article “As we may think” developed in that case?

This is also an example on the problems Bush addresses. Knowledge and scientific creations were not available for those who wanted to read them. There was a time lag which depended on that the information was published on paper, distances between for example Europe and the America resulted in that information, ideas, results and people took its time to spread. Today the spread of information is almost instant, even though people still tend to move slower.

Ny utgåva av Informationskompetens: En grundbok

Bakom all information finns en avsändare som har ett syfte. Ett företag skall generera pengar till sina ägare, intresseföreningen skall värna om medlemmarnas intressen och myndigheten har ett uppdrag.

Informationen vi stöter på i vår vardag, på skolan eller i arbetet har olika avsändare och olika syften. För att information skall kunna förstås och användas av den som tar del av den måste den sättas i sitt sammanhang. Informationen är endast användbar om hänsyn tas till av vem och varför den producerats.

Detta kan tyckas enkelt, men i ett samhälle där företag agerar som föreningar, myndigheter arbetar med marknadsföring och föreningar äger aktiebolag är det lätt att blanda ihop olika typer av information och alltför enkelt att tappa fotfästet i informationsflödet. När informationsmängden hela tiden ökar gäller det att kunna bedöma kvaliteten på informationen. Information kan också ha flera olika syften.

Den andra upplaga är uppdaterad med hänsyn till de förändringar som skett på området sedan den första upplagan kom ut 2009 och ställt dessa i perspektiv till hur vi människor söker information för att lära oss något.

Mobila enheter gör att vi ständig är uppkopplade och möjligheten att söka information är ständigt närvarande. Open Acces och Open Source har bidragit till stora skillnader i möjligheter att publicera information. En förankring i informationshistorien inleder denna utgåva; en beskrivning av några centrala informations- och kommunikationsfenomen/teknologier; språket, alfabetet, papperet, boken, biblioteket, beskrivs kortfattat. Här beskrivs även kort hur vi människor tar till oss och bearbetar information. Begreppet dokument har getts särskilt fokus då det är något som varit närvarande i informationshistorien under lång tid men även följt med in i den tidiga Internet-åldern. Idag står dok begreppet under utmaning när informationsmiljöer tenderar att bli allt mer dynamiska.

Informationskompetens – En grundbok, hos Bokus

Findability-ekonomi?

Jag har tidigare skrivit en inlägg om hur lärorikt det var att följa SEO experten Nikke Lindqvist i hans ”öppna research” inför Johan Ripås dokumentärfilm om Google som sändes på Sveriges Television.

Jag är nyfiken på ekonomiska modeller ”på nätet”. Följer området och försöker förstå nya modeller. Jag undrar om det är möjligt att påstå att Findability är en egen ekonomisk modell?  Jag avser då inte branschen för SEO – snarare aktörer som erbjuder att länka till din sida mot ersättning i syfte att öka nätnärvaron. Att aktörens sida når högre upp i söktjänsterna.

Ett exempel skulle kunna vara om Aftonbladet som en av de mest välbesökta svenska webbplatserna mot ersättning skulle länka till företagswebbplatser.  Om de länkar till din webbplats indexeras denna bättre mot exempelvis Google och din webbplats hamnar högre. Det har ett värde att Aftonbladet gör så och det vore inte konstigt om de tog betalt för denna tjänst (OBS!! Aftonbladet är ett fiktivt exempel).

Detta handlar inte om att en människa ser en annons och klickar – så det är inte en del av traditionell attention economy. Det handlar inte om att en människa klickar på en länk eller omdirigeras till en annan sajt – så det är inte en fråga om trafikstyrning. Detta handlar om hur informationsekologin är strukturerad och hur söktjänsternas spindlar arbetar och hur söktjänsterna algoritmer är strukturerade.

Häromdagen fick jag nedanstående meddelande på Linked In:

We’re Hiring Blog Posters – Get Paid Immediately

We’re looking for some people that are interested in working from their home on a part or full-time basis. If you want to earn $100, $200 or even up to $500 a day, and you don’t mind writing some short opinions up, this is the perfect opportunity for you!

We work with hundreds of companies such as 20th Century Fox, Paramount Entertainment, Ford Motor Company, Google and more! We recruit people to fill 1000s of jobs for companies like this every year.

Many of these jobs are simple online writing tasks, such as blogging about a movie that you recently saw, commenting on what your opinion is of a certain kind of car, proof reading simple documents and more!

Sincerely,
Angie Ludlum

Detta är ett exempel på vad jag avser. Köpta omnämnanden i syfte att öka rankningen hos söktjänster och därmed en ökad synlighet. Det är mindre intressant vad som skrivs, innebörd eller kvalité. Det centrala är företaget nämns och att det skapas en indexering eller länk till företaget eller dess produkter. Varan är ett omnämnande och ersättningen är pengar.

Det skulle vara intressant att veta om de större aktörerna exempelvis Aftonbladet, Expressen, de med höga besöksantal säljer tjänsten; vi länkar till dig. Detta skulle ju vara en alternativ intäktskälla till mer traditionell uppmärksamhetsbaserade modeller (annonser/banners).

Är det någon av er som vet vad detta fenomen kallas eller som känner till exempel på detta får ni gärna maila mig peder@glykol.com

Vänligen

Peder Söderlind