Under våren 2016 har jag tillsammans med kollegan Martin Lindqvist utvecklat en högskolekurs i datavisualisering.

Visualisering har blivii ett stort intresse för mig. Det sammanför två andra intressent som följt mig genom livet. Intresset för informationskompetens och intresset för bildspråk. Eller uttryckt på ett annat sätt intresset för hur människor lär sig något genom att vara nyfikna och hur människor lär sig saker genom att titta.

Det är klart att det är intressant med den teknik och resurser som finns att tillgå och just datavisualisering medför många fler aspekter i jämförelse med tex stillbilder. Jag är nog ändå mest intresserad av de kognitiva aspekterna; hur människor lär sig något från datavisualiseringar. I förlängningen skulle jag önska att bli riktigt duktigt på att skapa effektiva datavisualisering. Puh! Framme: Kurs i design av datavisualisering som användaren lär sig effektivt av.

Som vanligt tycker jag studenterna briljerar. Det som vi inte var beredda på och som vi kanske borde insett var att studenternas relativa ungdom i detta fall är en utmaning. Studenterna gavs givna tematiskt samhällsområden och data inom dessa områden. Både jag och Martin kunde med enkelhet finna berättelser i datat men detta var utmanande för studenterna. Den reflektion vi gjorde var att det är enklare att se berättelser i samhällsdata om man har några år på nacken.

Till hösten 2016 har vi skapat ytterligare en kurs som är på fem veckor och som går djupare in i ämnet. En dimension som vi lägger till är hur design (både innehåll och form) påverkas av om datakällorna är levande. Det vill säga att det underliggande datat hela tiden förändras. Det skall bli jättekul.